Eslöv - Höör Släkt- och Folklivsforskare - Eslöv - Höör Genealogical and Folk-life Society
Eslöv - Höör Släkt- och Folklivsforskare

Brönneslöv stipendiet - 1997

Bessinge 1881
Blyertsteckning av Sally Knutsson.

Ett mord, en by och några levnadsöden
Bessinge 1881

av Joakim Andersson

Så här skriver Joakim i stipendierapportens inledning:

Ända sedan jag var riktigt liten så har jag fått höra de olika historierna om det så kallade Bessingemordet. Jag har fängslats av händelsen och jag får nog erkänna att den också har skrämt mig. Att det rörde sig om ett mord, ett riktigt mord, har väl gjort sitt till och tanken att det faktiskt har hänt bara någon kilometer bort från mitt hem har varit fascinerande. När sedan filmen om mordet sändes 1986 var jag bara sex år gammal, men jag minns ändå hur jag fängslades av den elaka Else och framförallt så minns jag hur synd jag tyckte om den fattige Jacob.

När jag som trettonåring började släktforska så tittade jag lite i husförhörslängderna och blev än en gång intresserad av historien. Att läsa prästens olika anteckningar var en speciell känsla och jag började fundera mer och mer på hur det hade varit på den här tiden och hur de inblandade hade varit som personer.
Jag började nu forska lite smått på ämnet och insåg snart att jag var tämligen fast. Jag kände att jag hela tiden ville veta mer och mer. Jag började kolla upp lite vad tidningarna skrev och jag fick tag i några gamla protokoll.
När jag av en ren händelse råkade läsa en liten broschyr om Brönneslövs stipendiet så började jag fundera på om det vore möjligt att kanske sammanställa den information som fanns i någon slags skriftlig redovisning, jag funderade ett tag på det och beslöt mig sedan för att ta chansen och söka stipendiet.
Jag ska erkänna att jag tvivlade på om jag skulle tas på allvar, jag var bara sexton år gammal. Men det gick som det gick och torsdagen den sjätte februari 1997 så fick jag ta emot stipendiet av Torsten Lundberg.
Det kändes stort och jag undrade vad jag hade gett mig in på, men nu efteråt så ångrar jag absolut ingenting och är mycket stolt över att ha fått chansen.

Min förhoppning är att Ni som läser detta arbete ska finna det intressant och att det ska fängsla Er på samma sätt som det har fängslat mig i hela mitt liv.

Joakim Andersson

 


Åter till Brönneslöv stipendiet

Åter till första sidan