Eslöv - Höör Släkt- och Folklivsforskare - Eslöv - Höör Genealogical and Folk-life Society
Eslöv - Höör Släkt- och Folklivsforskare

 

Hammarlunda

Allan Olsson
Allan Olsson

Hammarlunda är ett av de små idylliska samhällen, som ligger som ett radband längs Kävlingeån, eller Lödde ström, som den kallades för länge sedan. Redan namnet Hammarlunda - som betyder Lunden, offerplatsen, på höjden - talar om att här har funnits en viktig kultplats, kanske redan på bronsåldern. Mycket tyder enligt arkeologerna på att Hammarlunda under en tidig medeltid var en betydande plats. Här fanns Lunden, här fanns också ett vadställe, Lomma vad, och en rik stormansgård, som vi kan tacka för en ovanlig och påkostad kyrka.

Hit kom Elisabeth och jag 1956 till gården Granlunda, där vi fortfarande bor. Den har marker längs en lång sträcka av Kävlingeån, och många är de fynd av stenredskap, yxor, skäror, m.m som vi har gjort här, liksom sotringar efter 5 000-åriga eldstäder. Detta gjorde att min nyfikenhet och historieintresse tog fart. Hur bildades egentligen byarna, hur levde man här, hur odlade man upp den jord som vi nu fortfarande brukar? Vad har hänt mellan den tid för länge sedan och vår nutid?

I mitten av 1980-talet startade vi en studiecirkel i Hammarlunda om "Kyrkans och bygdens historia", som jag åtog mig att leda. Den var från början menad att främst behandla kyrkans historia, men kom alltmer att omfatta socknens historia med byarna Hammarlunda, Slogstorp, Lillaröd och delvis Tengelsås. Rätt snart kom vi underfund med Löberöds sätesgårds stora inflytande ända sedan 1500-talet, och att vi inte kunde läsa om Hammarlundas historia utan att känna till Löberöds historia, eftersom mer än halva socknen varit underlydande Löberöd. Så hamnade alltså även detta i vår studiecirkel.

Efter ett antal år avsomnade studiecirkeln och därefter har jag fortsatt arbetet på egen hand. Detta har resulterat i ett omfattande material, som väntar på att sammanställas, och som fortfarande behöver kompletteras. Många dagar har tillbringats på Landsarkivet, Lantmäteriet och andra arkiv och har resulterat i bl.a. avskrifter av samtliga sockenstämmo- och kyrkorådsprotokoll 1820-2000, alla kartor och handlingar från Laga skiftet i byarna 1830-talet o.s.v. Men fortfarande finns mer att göra, bl.a. en dokumentation av de enskilda gårdarnas öden efter Laga skiftet, vilket är särskilt viktigt nu när allt fler slås samman till större enheter.

Min tanke har länge varit att kunna erbjuda intresserade att ta del av detta material, och här kommer Brönneslöv Stipendiet som en lika välkommen som stimulerande pådrivning. Nu måste det äntligen bli av!

Jag har tänkt att dela upp detta arbete i tre delar:

Del 1. Hammarlunda sockens historia med byarna Hammarlunda, Slogstorp, Lillaröd och Tengelsås. Här kommer jag att försöka skildra bygdens utveckling från de medeltida bybildningarna fram till vår tid. Här spelar det Laga skiftet på 1830-talet en avgörande roll med splittringen av byarna och uppodlingen av de stora fäladsmarkerna. Dessa styckades ofta upp i allt för små lotter, vilket medförde nya problem med en våldsam befolkningsökning, överproduktion m.m., vilket i sin tur bäddade för emigrationen och inflyttning till städerna och industrin. Under 1800-talet började också de stora reformerna i samhället, utbyggnad av skolor och fattigvård, järnvägarnas framväxt etc.

Del 2. S:ta Annas kyrka i Hammarlunda har i 850 år haft en central plats i bygden. Den är en av Skånes mest intressanta kyrkor, byggd i mitten av 1100-talet på resterna av två stycken tidigare stavkyrkor från 1000-talet. Med sitt runda försvarstorn har den länge eggat folkfantasin, och den var en välkänd vallfartskyrka ända in på 1900-talet. Den har en vacker interiör med bl.a. en läktarpredikstol av Jakob Kremberg och ett altare från 1589, båda skänkta av ägare till Löberöd. Eftersom Hammarlunda kyrka i stora drag är oförändrad sedan sin byggnadstid, har den också varit intressant för arkeologer och kyrkohistoriker, vilket har medfört ett antal undersökningar, bl.a. en stor arkeologisk undersökning 1965. Den är därför en av våra mest väldokumenterade kyrkor, och detta kommer att utförligt redovisas i arbetet.

Del 3. Sätesgården Löberöds historia. Löberöd har en gång varit ett av Skånes största herresäten under ätterna Brahe, Ramel och de la Gardie. Dess herrar härskade över stora delar av mellanskåne och hundratals torpare och hoveribönder var underlydande och gjorde dagsverke på gården. Men Löberöd har under flera årtionden fört en närmast anonym tillvaro och dess historia har därför under lång tid varit bortglömd och okänd även för flertalet ortsbor. Men denna historia är väl värd att dokumentera, och att intresset är stort visar de sammankomster som i Hammarlunda församlings regi ordnats på Löberöd och i Slottskyrkan och som har samlat många besökare. Men även här finns mycket kvar att inhämta i olika arkiv.

Det finns alltså fortfarande en hel del kvar att göra, och jag är tacksam för den sporre som Brönneslövsstipendiet innebär, och jag kommer att göra mitt bästa för att uppfylla förväntningarna.

Allan Olsson

 


 

Tidplan (preliminär)

  • häfte "Hammarlunda sockens historia", (ej fullföljt)
  • häfte "S:ta Annas kyrka i Hammarlunda" (ej fullföljt)
  • häfte "Sätesgården Löberöds historia" (ej fullföljt)

 


Åter till Brönneslöv stipendiet

Åter till första sidan