Denna inskrift åsyftar Gustav II Adolfs härjningar i Göinge i februari 1612. De härjade i tjugofyra socknar samt lade staden Vä i aska. Vidare plundrades och nedbrändes ett antal herrgårdar. Vid ett danskt motangrepp gick kungen ned sig i en vak vid Vittsjö och räddades i sista stund.

Denna händelse är bara en episod av de svenska härjningarna i Skåneland - en gemensam nämnare för landskapen Halland, Skåne och Blekinge.

Nästan samtliga krig mellan Danmark och Sverige har stått på skånsk jord även om Blekinge och Halland har fått sin beskärda del i uppgörelserna. Civilbefolkningen drabbades hårt. Städer, byar och gårdar brändes, man plundrade och stal människors ägodelar, kvinnor våldtogs och barn dödades. Den skånska jorden färgades röd av allt människoblod. Och vem var egentligen hjältarna? Sådana finns inte i krig, bara kämpande och offer. Helt vanliga människor led av våldet och förnedringen. De ville bara leva som det var tänkt att de skulle göra.

Innehållsförteckning
Här nedan presenteras häftets rubriker med några korta utdrag.

Skåne - det skövlade landet
Halland, Skåne och Blekinge kom till enligt en sägen där tre konungar placerade ut sex stenar. Den första uppsattes vid Södervase i närheten av nuvarande Göteborg, den andra i Danabäck vid Fagereds gräns. Den tredje fick namnet Kinnastenen och står på gränsen mellan Halland och Västergötland. Den fjärde uppsattes i Uraksmåsa på gränsen till Bredared. Den femte, Vitastenen, ligger mellan Farabols by och Bjellerhults by i Blekinge. Slutligen den sjätte stenen - Brömsestenen - uppsattes på gränsen mellan Blekinge och Möre. Gränsstenarna utplacerades omkring år 1000.

Friskyttar och snapphanar
Den 2 augusti 1953 avtäcktes en sten i Tullsagra, Västra Vrams socken. Här hade en gång Simon Andersen bott. Han hade varit en ansedd storbonde. När det blev bekant att danskarna landstigit i Råå organiserade han ett friskyttekompani. . . . .

Riksrådet Johan Gyllenstjerna och partisanerna
Svenskarna lyckades inte få bukt med de skånska och blekingska partisanerna. Den 24 oktober 1676 kom de s. k. pardonsplakaten, ett diktat där man hotade med livsstraff om man inte föll till föga för herrefolket. . . . .

Loshultskuppen
. . . .Vid Loshult på gränsen till Småland blev en hel del av Karl XI bagage stående. Även den svenska krigskassan som enligt uppgift var på 50 000 riksdaler och som transporterades på 250 vagnar. Vissa kopparplåtar var mycket tunga. Tiodalern var 70 cm lång och 30 cm bred och vägde 19,7 kg. . . . .

Slaget vid Klågerup
Den 15 juni 1811.
Upplopp bland bönderna på grund av den extra roteringen.
Commendanten i Malmö, Generalmajoren grefve Hampus Mörner, erhöll underrättelse, att 12 å 1500 bonddrängar voro församlade nära Torup, att de med våld uttagit alla sina förnödenheter, samt att de på flera ställen hade misshandlat ståndspersoner, prester och kronobetjeningen. Generalen ryckte mot dem med 100 man af Konungens Regemente, 40 Husarer, och 2:ne trepundige kanoner samt mötte dem vid Klågerup, hvarest de hade förskansat sig på Ladugården. Åtskilliga voro beväpnade med bössor, andra med liar och hötjugor. Vid tropparnes. . . .
Militär med kanoner mot bönder med hötjugor.
30 dödade, 200 tillfångatagne.

Prästen i Östra Sallerup
1622 föddes Jöns Henriksson på Själland. Efter skolan studerade han vid universitetet i Köpenhamn. 1648 utsågs han till kyrkoherde i Östra Sallerup. . . .
Han lät göra en enorm stensättning på en fäladsäng söder om kyrkan. Av väldiga stenar på vardera ungefär 3 alnars längd formades orden "CAROLUS XI: MONARCHA SVECIAE" (Karl XI, Sveriges konung).

Skånska slagfält
Här finns platserna för skärmytslingar, överfall, terrorattacker och större slag.

Slagfält i Skåne
Alstad, 30 oktober 1678.
Annelöv, 23 februari 1644.
Barsebäck, 31 juli 1711.
Broby, juli 1678.
Bråvalla hed, 740?
Bunketofta lund, 11 maj 1525.
Bårslöv, 5 november 1676.
. . . .

Slagfält i Blekinge
Asarum, 4 mars 1677.
Avaskär, 1452 - 53, 1509, 1563 - 70.
Brömsehus, 1436.
. . . .

Slagfält i Halland
Aranäs, 1256.
Axtorna, 20 oktober 1565.
Eldsberga, 31 augusti 1657.
Falkenberg, augusti 1256, 1434, 1564.
Glommen, 1256.
. . . .

Skånska slott och herrgårdar
I Skåne finns mer än 200 slott och herresäten. (Karta)

Skånska städer
. . . .Innan städerna kom till var de platser som slutar med köping stora handelsplatser. T. ex. Dalköpinge, Kyrkoköpinge, Löddeköpinge m. fl. . . . .

Skånekyrkor Karta med kyrkorna inprickade Efter freden Efter freden i Roskilde den 26 februari 1658 blev Skåne svenskt land. Trots att Danmark många gånger därefter gick in i Skåne för att befria landsdelen så lyckades de ej. Den svenska krigsmakten var överlägsen även om de då och då fick fly. De kom alltid igen med förnyade krafter. . . Historiens vingslag Fantasi och verklighet. Det skånska landskapet är rikt på kulturminnen. Vid varje kulturminne finns det anslag om vad som där hände någon gång för längesedan. Läs dem och ta sedan din fantasi till hjälp och lyssna till historiens vingslag.

Foror efter foror lämnade de erövrade områdena runt Östersjön med dyrbara konstverk, silver- och guldföremål och mycket annat. Dessa krigsbyten finns att beskåda runt om i Sverige.

Regenter i Danmark - 1397
Regent och regeringstid presenterad i listform för den aktuella tiden.

Regenter i Sverige - 1397
Regent och regeringstid presenterad i listform för den aktuella tiden.

Regenter i Danmark 1397-1947
Regent och regeringstid presenterad i listform för den aktuella tiden.

Regenter i Sverige 1397-1950
Regent och regeringstid presenterad i listform för den aktuella tiden.